Japanska tehus – själfulla och anrika rum som rör sig mot framtiden
Houzz Japans insiktsfulla guide till tehusets historia och hur samtida arkitekter integrerar det uråldriga rummet i moderna hem.
Det första man tänker på när japansk arkitektur kommer på tal är formspråket från tehuset eller terummet (chashitsu). Tehusen byggdes kring teceremonin (chanoyu eller sadō), en konstform som uttrycker japanskt tänkande och estetik genom den sköna konsten att dricka te. Tehuset som det tolkas idag tillskrivs Sen no Rikyū, som vidareutvecklade det utifrån äldre japansk arkitektur. Av det skälet har terummet en speciell ställning i den nutida japanska arkitekturen. Många typer av chashitsu byggs fortfarande – men nu finns de i körsbärsträd, som konstinstallationer, i moderna lägenheter och gjorda helt i glas.
Vad krävs för att bygga en chashitsu?
Masao Nakamura, den främsta experten på chashitsu skriver: ”Att bara äga de ting som krävs för ceremonin är inte nog för att anlägga ett tehus. För att uppnå kraven, bör platsen framkalla den rätta ceremoniella atmosfären.” (A Picture History of Japanese Tearooms, Tankosha 1998).Teceremonin utvecklades ur japanernas känslighet för naturen, alltså är tehusen rum som speglar de känslorna.
Framför tehuset ligger trädgården som traditionellt kallas roji.
Gäster genomkorsar den på en stig av stenar och beundrar plantorna och träden innan de tvättar händerna i en stenskål som förberedelse till att inträda i tehuset.
Genom att passera genom naturen utanför huset bjuds man en behaglig hjälp att närma sig det ickevärldsliga rum som tehuset utgör. Tehusvärden använder en annan entré kallad sadōguchi.
Masao Nakamura, den främsta experten på chashitsu skriver: ”Att bara äga de ting som krävs för ceremonin är inte nog för att anlägga ett tehus. För att uppnå kraven, bör platsen framkalla den rätta ceremoniella atmosfären.” (A Picture History of Japanese Tearooms, Tankosha 1998).Teceremonin utvecklades ur japanernas känslighet för naturen, alltså är tehusen rum som speglar de känslorna.
Framför tehuset ligger trädgården som traditionellt kallas roji.
Gäster genomkorsar den på en stig av stenar och beundrar plantorna och träden innan de tvättar händerna i en stenskål som förberedelse till att inträda i tehuset.
Genom att passera genom naturen utanför huset bjuds man en behaglig hjälp att närma sig det ickevärldsliga rum som tehuset utgör. Tehusvärden använder en annan entré kallad sadōguchi.
Mycket typiskt för ett taklagt tehus är entrén eller nijiriguchi. Den fyrkantiga dörren är så liten och låg att gästerna inte kan gå in utan att luta sig framåt eller krypa ihop. Se skjutdörren av trä i mitten av bilden. Värden har en normal dörr.
Det finns många historier omkring nijiriguchis ursprung, en är att eftersom en liten ingång skulle tvinga även en mäktig general att lämna sitt svärd utanför dörren, är rummet därinne avskuret från verkligheten. Gästerna rör sig bortom social status och interagerar som jämlikar. Det sägs också att genom att gå in genom en liten dörr känns terummet större.
Det finns många historier omkring nijiriguchis ursprung, en är att eftersom en liten ingång skulle tvinga även en mäktig general att lämna sitt svärd utanför dörren, är rummet därinne avskuret från verkligheten. Gästerna rör sig bortom social status och interagerar som jämlikar. Det sägs också att genom att gå in genom en liten dörr känns terummet större.
Standardytan för en chashitsu är 8,2 m2 som betyder 4.5 tatami. Japanska rum mäts ofta i antalet tatamimattor som täcker golvet. Storleken på tatami skiljer mellan olika regioner och är mellan 1.5 och 1.9 m2 stora. Det här rummet är en nijō-nakaita, två mattor och ett eldningshål. Det lilla terummet rymmer en ceremoni för tre gäster och en värd.
Från november till april tänds en spis i terummets golv, där man skär bort en bit av mattan, för att koka vatten. Från maj till oktober är spisen täckt av tatami och en portabel spis, fūro, används istället.
En vrå eller nisch i terummet är dekorerad med hängande rullar och blommor. När gäster kommer in i tehuset, går de först till nischen för att beundra dekorationerna. Nischväggen är i puts och ibland öppnas ett fönster (shitajimado) som visar väggarnas gallerverk i trä. Golvet i nischen kan vara av trä eller tatami.
Från november till april tänds en spis i terummets golv, där man skär bort en bit av mattan, för att koka vatten. Från maj till oktober är spisen täckt av tatami och en portabel spis, fūro, används istället.
En vrå eller nisch i terummet är dekorerad med hängande rullar och blommor. När gäster kommer in i tehuset, går de först till nischen för att beundra dekorationerna. Nischväggen är i puts och ibland öppnas ett fönster (shitajimado) som visar väggarnas gallerverk i trä. Golvet i nischen kan vara av trä eller tatami.
Bygga tehus i modern tid
För att bygga ett tehus eller terum måste man leja hjälp från en mängd skickliga arbetare som snickare, takläggare, murare, finsnickare (tategushi), tatamimakare och trädgårdsmästare.
Arkitekt Yasushi Iwasaki från Iwasaki Architecture Laboratory, som ritat mängder av terum för hemmabruk, säger; ”En chashitsu är verkligen summan av alla japanska traditionella hantverk tillsammans. Lika väl som att kalla det ett arkitektoniskt verk, kan det också kallas det främsta bland tetillbehör.”
För att förklara terummens design, säger Yasushi Iwasaki; ”Många av mina uppdragsgivare vill kunna hålla sin egen tesammankomst hemma och somliga ville ha ett tehus för att lära sig ceremonin”. Tesammankomsterna inkluderar en traditionell måltid (kaiseki), tjockt te och tunt te (usucha).
För att bygga ett tehus eller terum måste man leja hjälp från en mängd skickliga arbetare som snickare, takläggare, murare, finsnickare (tategushi), tatamimakare och trädgårdsmästare.
Arkitekt Yasushi Iwasaki från Iwasaki Architecture Laboratory, som ritat mängder av terum för hemmabruk, säger; ”En chashitsu är verkligen summan av alla japanska traditionella hantverk tillsammans. Lika väl som att kalla det ett arkitektoniskt verk, kan det också kallas det främsta bland tetillbehör.”
För att förklara terummens design, säger Yasushi Iwasaki; ”Många av mina uppdragsgivare vill kunna hålla sin egen tesammankomst hemma och somliga ville ha ett tehus för att lära sig ceremonin”. Tesammankomsterna inkluderar en traditionell måltid (kaiseki), tjockt te och tunt te (usucha).
Traditionell chashitsu i modern lägenhet
I japanska städer bor de flesta inte i enfamiljshus utan i lägenhet. Ibland byggs terum även där. Ett exempel är det här terummet i Tokyo, ritat av Hiroyuki Suzuki från Atelier 137 som har uppfyllt en kvinnlig kunds dröm. Hon studerade teceremonier i 30 år.
Att installera ett terum i lägenheter är ingen lätt uppgift. För att göra hål för spisen och uppfylla brandföreskrifterna, måste det finnas tillräckligt med yta under golvet. Tvättrummet måste ha vattenledning och avlopp och eftersom ledningssystemen är förutbestämda, finns knappast någon flexibilitet.
För att lösa problemen i den här lägenheten har terummets golvyta höjts 41 cm.
I japanska städer bor de flesta inte i enfamiljshus utan i lägenhet. Ibland byggs terum även där. Ett exempel är det här terummet i Tokyo, ritat av Hiroyuki Suzuki från Atelier 137 som har uppfyllt en kvinnlig kunds dröm. Hon studerade teceremonier i 30 år.
Att installera ett terum i lägenheter är ingen lätt uppgift. För att göra hål för spisen och uppfylla brandföreskrifterna, måste det finnas tillräckligt med yta under golvet. Tvättrummet måste ha vattenledning och avlopp och eftersom ledningssystemen är förutbestämda, finns knappast någon flexibilitet.
För att lösa problemen i den här lägenheten har terummets golvyta höjts 41 cm.
Bara riktigt skickliga hantverkare kan skapa den här sortens skönhet. Muraren arbetade med kiselgur, ett gråvitt, jordbaserat bruk och finsnickaren använde mörkblått papper (minato-gami) för att klä panelen. Materialen i den dekorativa nischen (tokonoma) är cederträ i stolpen och strå i golv och hyllor.
Golvet i mizuya, där värden sköljer koppar och tillbehör, är utrustat med en torkbräda av bambu som låter vattnet flöda fritt. ”Eftersom mizuya står på tvättmaskinens plats, kunde vi installera vatten och avlopp utan problem”, säger Hiroyuki Suzuki.
Golvet i mizuya, där värden sköljer koppar och tillbehör, är utrustat med en torkbräda av bambu som låter vattnet flöda fritt. ”Eftersom mizuya står på tvättmaskinens plats, kunde vi installera vatten och avlopp utan problem”, säger Hiroyuki Suzuki.
Dagens tehus och terum: efterföljare i Rikyū’s innovativa anda
Hittills har vi bara nämnt traditionella tehus och terum, men så länge som baskraven uppfylls är det självklart att chashitsu lika väl kan vara av nutida design. Hironaka House, ritat av arkitekten Ken Yokogawa, har en nyskapande form, från vägen ser det ut som en polyeder med ett flertal plana ytor täckta med aluminiumpaneler. Förbipasserande anar knappast att det är ett privathus. Tomten ligger på en sluttning och bakom den bärande väggen uppenbaras en bekväm och öppen bostad på första våningen.
Andra våningen – själva polyedern – fungerar som studio och terum för ägaren, en advokat som älskar att måla och skapa teceremonier. Med andra ord, första våningen är en yta för vardagen och på andra våningen ligger det själsliga rummet.
Hittills har vi bara nämnt traditionella tehus och terum, men så länge som baskraven uppfylls är det självklart att chashitsu lika väl kan vara av nutida design. Hironaka House, ritat av arkitekten Ken Yokogawa, har en nyskapande form, från vägen ser det ut som en polyeder med ett flertal plana ytor täckta med aluminiumpaneler. Förbipasserande anar knappast att det är ett privathus. Tomten ligger på en sluttning och bakom den bärande väggen uppenbaras en bekväm och öppen bostad på första våningen.
Andra våningen – själva polyedern – fungerar som studio och terum för ägaren, en advokat som älskar att måla och skapa teceremonier. Med andra ord, första våningen är en yta för vardagen och på andra våningen ligger det själsliga rummet.
Studion och terummet kan nås från den utvändiga trappan intill vardagsrummet. Processen att korsa gräsytan fungerar – likt en roji – som transport mellan första våningen och den andra världen på övervåningen.
Om man står vid entrén till polyedern ligger studion till vänster och gästernas ingång till terummet på höger sida.
Om man står vid entrén till polyedern ligger studion till vänster och gästernas ingång till terummet på höger sida.
Rummet bör ligga i skugga, medan studion, byggd i samma stomme som terummet, kräver mycket ljus. Därför har terummets gavel ett dubbelt tak av gallerverk, som dämpar ljuset.
Ett av fönstren i taket kan öppnas så att ljuset bara faller på värden för teceremonin. Det skapar en vacker kontrast mellan ljus och skugga.
Ett av fönstren i taket kan öppnas så att ljuset bara faller på värden för teceremonin. Det skapar en vacker kontrast mellan ljus och skugga.
Träet i den vackra nischen återanvändes från ägarens föräldrahem, som stod på samma plats. En rund form valdes här. Terummet kan också fungera som gästrum.
Ken Yokogawa, som har ritat många nutida terum, inte bara i privathem utan också i publika byggnader, säger: ”Form är viktigt, men om man blir överväldigad av den kan man inte skapa något intressant. Det var Rikyū som skapade teceremonin med chashitsu som vi känner den idag, och hans framgång berodde på kreativitet och nytänkande. Jag anser att dagens sanna chashitsu är de som förmedlar Rikyūs anda och kreativitet passande dagens moderna bomiljöer.”
Se mer av huset
Ken Yokogawa, som har ritat många nutida terum, inte bara i privathem utan också i publika byggnader, säger: ”Form är viktigt, men om man blir överväldigad av den kan man inte skapa något intressant. Det var Rikyū som skapade teceremonin med chashitsu som vi känner den idag, och hans framgång berodde på kreativitet och nytänkande. Jag anser att dagens sanna chashitsu är de som förmedlar Rikyūs anda och kreativitet passande dagens moderna bomiljöer.”
Se mer av huset
Ett portabelt terum som tar fram rumskänslan
Som tidigare nämnts är chashitsu ett rum i en annan dimension. Rikyū stängde ute omvärlden med fasta väggar och skapade med sitt terum en avskild verklighet – ett tyglat mikrokosmos.
Traditionell japansk arkitektur består bara av ett tak, stöttor och ett golv – inga väggar. Inredningsdesignern Uchida Shigeru tog fasta på idén att ”uppdykandet av väggar, enligt Rikyū’s chashitsu, var ett revolutionerande drag i japansk arkitektur.” Han gjorde ett direkt avsteg från Rikyū med en serie terum med genomskinliga väggar och väggar gjorda av bambu och washi, japanskt papper.
Som tidigare nämnts är chashitsu ett rum i en annan dimension. Rikyū stängde ute omvärlden med fasta väggar och skapade med sitt terum en avskild verklighet – ett tyglat mikrokosmos.
Traditionell japansk arkitektur består bara av ett tak, stöttor och ett golv – inga väggar. Inredningsdesignern Uchida Shigeru tog fasta på idén att ”uppdykandet av väggar, enligt Rikyū’s chashitsu, var ett revolutionerande drag i japansk arkitektur.” Han gjorde ett direkt avsteg från Rikyū med en serie terum med genomskinliga väggar och väggar gjorda av bambu och washi, japanskt papper.
Hemgjort tehus i ett träd
Chashitsu Tetsu, tehuset i ett träd, är det fjärde i ordningen ritat av arkitekt Terunobi Fujimori och färdigställdes år 2009. Det här tehuset ligger 4 meter ovanför marken och är byggt i en 80 år gammal japansk cypress. Takets kopparplåtar och putsade väggar gjordes med hjälp av Fujimoris vänner i Jōmon Architecture Group – med andra ord så byggdes det med hjälp av amatörer. Det restes på en tomt där det tidigare låg en grundskola med dussintals av Somei-yoshino, körsbärsträd, och när de blommar är utsikten här som en dröm.
Chashitsu Tetsu, tehuset i ett träd, är det fjärde i ordningen ritat av arkitekt Terunobi Fujimori och färdigställdes år 2009. Det här tehuset ligger 4 meter ovanför marken och är byggt i en 80 år gammal japansk cypress. Takets kopparplåtar och putsade väggar gjordes med hjälp av Fujimoris vänner i Jōmon Architecture Group – med andra ord så byggdes det med hjälp av amatörer. Det restes på en tomt där det tidigare låg en grundskola med dussintals av Somei-yoshino, körsbärsträd, och när de blommar är utsikten här som en dröm.
Tehus som konstinstallation
Det här tehuset, Ma Ba, är skapat av konstnären och arkitekten Fumihiko Sano, som utbildades i snickeri på Nakamura Sotoji Komuten, ett välkänt design- och byggföretag som har specialiserat sig på traditionella pergolor för teceremonier.
Det byggdes som en installation för ett konstgalleri i New York och visade en japansk förhistorisk utställning med platser där folk samlades och platser som skapats, inte med materia, utan med själen.
En trälåda placerad mitt i galleriet sprider ”ett ljus som definierar en immateriell gränslinje för att skapa en yta”. Fyra sensorer mäter relationen mellan individerna innanför ytan, avståndet mellan dem och deras rörelser och ljuset ställs in för att behaga gästerna.
Det här tehuset, Ma Ba, är skapat av konstnären och arkitekten Fumihiko Sano, som utbildades i snickeri på Nakamura Sotoji Komuten, ett välkänt design- och byggföretag som har specialiserat sig på traditionella pergolor för teceremonier.
Det byggdes som en installation för ett konstgalleri i New York och visade en japansk förhistorisk utställning med platser där folk samlades och platser som skapats, inte med materia, utan med själen.
En trälåda placerad mitt i galleriet sprider ”ett ljus som definierar en immateriell gränslinje för att skapa en yta”. Fyra sensorer mäter relationen mellan individerna innanför ytan, avståndet mellan dem och deras rörelser och ljuset ställs in för att behaga gästerna.
Ett tehus av glas
Som tidigare sagts, är chashitsu en arkitekturform som förfinats av kärlek till naturen och teceremonins konstnärsskap. Ett magnifikt exempel på det begreppet sublimerat till ett storskaligt konstverk är KOU-AN Glass Tea House av designer Tokujin Yoshioka.
Trots att det är ovanligt att varken ha hängande rullar, blommor eller tatamimattor, säger Tokujin Yoshioka: ”Jag sökte mig till den japanska kulturens sanna natur som existerar i sinnenas rike. Mikrokosmos i chashitsu skapar medvetande av nuet i naturen och framkallar frigörande från det fysiska riket och integrerar med jagets naturliga omgivningar.”
Som tidigare sagts, är chashitsu en arkitekturform som förfinats av kärlek till naturen och teceremonins konstnärsskap. Ett magnifikt exempel på det begreppet sublimerat till ett storskaligt konstverk är KOU-AN Glass Tea House av designer Tokujin Yoshioka.
Trots att det är ovanligt att varken ha hängande rullar, blommor eller tatamimattor, säger Tokujin Yoshioka: ”Jag sökte mig till den japanska kulturens sanna natur som existerar i sinnenas rike. Mikrokosmos i chashitsu skapar medvetande av nuet i naturen och framkallar frigörande från det fysiska riket och integrerar med jagets naturliga omgivningar.”
Hans idéer presenterades första gången på Biennalen i Venedig 2011, men först i april 2015 visades hans fullbordade verk. Som en hyllning till 50 år som vänorter mellan Kyoto och Florens, sattes installationen upp på cypresscenen (hinokibutai) i Shogunzuka Seiryuden – templet, som har en obruten horisont till staden Kyoto. Installationen finns fortfarande att beskåda. Slutdatum för utställningen annonseras på Tokujin Yoshioka Designs webbsida tre månader i förväg.
Foto: Yasutaka Kondo
Läs vidare om japansk design:
Japanordisk design – en kärlekshistoria
Ett minimalistiskt familjehem bland risfälten
Vardagshjälten – Den skira rislampan
Foto: Yasutaka Kondo
Läs vidare om japansk design:
Japanordisk design – en kärlekshistoria
Ett minimalistiskt familjehem bland risfälten
Vardagshjälten – Den skira rislampan
Det sägs att te kom från Kina till Japan under Heian-perioden (794-1185). Eftersom tekulturen avnjöts av överklassen och munkarna, konsumerades teet i mindre utsträckning som vardagsdryck och istället mer som medicin, tack vare den stimulerande koffeineffekten. När Zen-munkar tog teodling från Kina till Japan spreds tetraditionen också till samurajerna, den stridande klassen.
Teavsmakningar blev
populära som vadslagningstävlingar bland samurajerna, som var kända för överdådigt leverne. Deltagarna försökte gissa vilken sorts te de serverades samtidigt som de ägnade sig åt andra lättsinnigheter som poesistafetter i klubbhusen – dessa blev Japans första tehus.
Under sent 1400-tal introducerades den nya stilen av teceremoni kallad wabi-cha. Med en rustik halmtakstil försökte man skapa en ”bergshydda i staden” som skulle ge en touch av lantlighet i storstaden.
Det var just wabi-cha-traditionen som Sen no Rikyū fulländade till konst under sent 1500-tal. De små husen som japanerna tänker på när de hör ordet ”tehus” kommer direkt från Rikyūs halmtaksklädda terum.